Vad betyder det...
Bara för att jag äntligen äntligen har någonstans att skriva av mig...Så har jag plötsligt inget att skriva om. Ingenting. Ingenting ingenting alls. Jag som fyllt dagbok efter dagbok... Betyder det att jag inte funderar så mycket längre?
Eller betyder det att det jag funderar på inte förvirrar mig längre?
Betyder det att jag accepterat mina brister, och andras också?
Eller betyder det att jag insett att man inte kan få allt?
Betyder det att jag inte längre försöker göra världen till en bättre plats för alla (inkl. mig själv)?
Eller betyder det att det jag funderar på inte förvirrar mig längre?
Betyder det att jag accepterat mina brister, och andras också?
Eller betyder det att jag insett att man inte kan få allt?
Betyder det att jag inte längre försöker göra världen till en bättre plats för alla (inkl. mig själv)?
Eller betyder det helt enkelt bara att jag har så mycket att göra att jag inte hinner fundera lika mycket längre. Det kan vara så enkelt faktiskt.
Mmm.
Av ren princip. Ändå är jag här.
Mmm..hej!
En blogg, gah, ALLA har en blogg -därför ska jag ALDRIG skaffa någon. Och nu har jag precis registrerat en. Fast jag aldrig aldrig skulle.
Men när jag ibland jobbar litelite mindre (ofta nuförtiden) så måste jag avlasta min egen hjärna lite, då den gärna skenar iväg med mina tankar åt håll som jag ibland inte hinner med och sortera riktigt...eller ni vet, förstår ni? Så man kan säga att jag är här för att få lite perpektiv på mina egna tankar, och kanske lite lugn och ro...
Jag känner mig så där blyg som man ibland kan göra när man själv är riktig nybörjare, och vet att proffsen finns runt hörnet. Blyg och ödmjuk, för jag vet inte riktigt hur det här ska gå till. Men det kanske kan gå bra.
Njut av söndag. Imorn är det ändå måndag.
Åh, ja, ett stort Lycka Till till Michelle i sitt nya land!
/Johanna
En blogg, gah, ALLA har en blogg -därför ska jag ALDRIG skaffa någon. Och nu har jag precis registrerat en. Fast jag aldrig aldrig skulle.
Men när jag ibland jobbar litelite mindre (ofta nuförtiden) så måste jag avlasta min egen hjärna lite, då den gärna skenar iväg med mina tankar åt håll som jag ibland inte hinner med och sortera riktigt...eller ni vet, förstår ni? Så man kan säga att jag är här för att få lite perpektiv på mina egna tankar, och kanske lite lugn och ro...
Jag känner mig så där blyg som man ibland kan göra när man själv är riktig nybörjare, och vet att proffsen finns runt hörnet. Blyg och ödmjuk, för jag vet inte riktigt hur det här ska gå till. Men det kanske kan gå bra.
Njut av söndag. Imorn är det ändå måndag.
Åh, ja, ett stort Lycka Till till Michelle i sitt nya land!
/Johanna
/>
