Hälsomässa.

Idag är jag i Rättvik. Det är fasligt spännande sånt här och ger mycket att reflektera över. Inget som behöver förändra något konkret i min tillvaro, inga försämringar men tips och råd som jag själv känner är oerhört värdefulla. Det tackar jag för, jag är glad att jag åkte hit. Och dagen är ju inte slut än.

Fredagsmys...

...hos familjen Åkesson Fisk/Nord.
Det bästa vi vet. Rotfruktsgratäng, lövbiff och ett (två, tre?) glas rött... Hoppas ni har det lika bra som oss ♡
 
 

Höst

Livet leker mellan intensiva läspass. Det är härligt med höst, oavsett om solen skiner eller regnet smattrar mot rutorna..

Oj så längesen!

Tycler jag gnetat på här som bara tusan, men så är det ändå en vecka sen det publicerades något. Jaa men jag har massor att skriva så det kommer! Nu väntar jag på hjälp. Jag står efter vägen med varningsblinkersen på och bilen och jag är inte vänner.... Så fortsättning följer. 

Lyckorus!

Vågar knappt tro det förrän jag ser det med egna ögon, men mitt älsklingsD kommer hem imorn istället för på lördag. Jiooi jippi äntligen!

Som jag har längtat efter dig!!!!
 

Tack mami <3

Världens bästa mamma bjuder mig på favoritmat idag
Rotmos och fläsklägg, oj vad gott!!
Tack tack <3<3

Så, kom hem med er!

Inte konstigt att jag hade både mardrömmar och en vaken sejour här om natten, månen är ju som en strålkastare!

Förresten så tycker jag att alla som är borta kan börja dra sig hemåt typ nu så ordningen kan återställas snarast. Detta innefattar lite mer precist och konkret: Dennis, pappa, Anders & Malin och Jonas & Hilma. Hilmisen fyller förresten år idag -massa grattis! :-)

Förövrigt har jag hittat nya sätt att låta min övertränade (den har träningsvärk alltså) hjärna slappna av. En typ av kbt-terapi uppfunnen av mig själv för mig själv - eftersom jag verkar vara i behov av det emellanåt. Jag återkommer med eventuellt resultat!

Godnatt världen!

Min min miiin ♡

Oj vad jag längtar efter min andra, bättre hälft nu. Min livskamrat, själsfrände och bästa vän. Min min min ♡ det är så tomt utan honom, jag behöver hans närhet och värme, hans skratt och bus. Men han är på skogsäventyr så jag får längta lite till. Det är ok. Det är nyttigt att längta en smula ibland.
 
 

Låt mig sova.

Förbannade jävla mardrömmar. Jag behöver verkligen sova. 
 
 

Eddie.

Den lilla svarta tussen är den bästa som finns. Bästa vännen när han är hos mig. Hela veckan dessutom. *lycka*

När solen gått ner.

Tänk hur lite man vet. Man har ingen aning om vad som döljer sig bakom alla ansikten som man möter under en dag. Alla bär vi med oss erfarenheter och händelser som format oss till dem vi är, som ligger till grund för reaktioner, tankar och beslut, som har färgat oss på ena eller andra sättet. Aldrig ska man döma någon vars skor man aldrig gått i. Alla har sin egen verklighet. Ibland stämmer den med övrigas, ibland skiljer den sig. Ibland verkar den vara så olidlig att man inte kan hantera den. Det är sorgligt, så sorgligt när en ung människa inte längre vill vara med, när mörkret blivit större än ljuset. 
 
Det är så många som drabbas. 

Back in reality.

Tillbaka till litteraturvetenskapliga begrepp och teorier efter en otroligt välbehövlig och utrensande 2-dagars paus.
 
 
 

Cars.

Men huuuur svårt kan det vara att byta torkarblad? tänkte jag. Och satt igång. Pillade och vände och vred lite. Vände och vred och pillade lite till. Och lite till. De där förbaskade torkarbladen satt ju fast. Verkligen FAST. Ruckade. Drog. Slet lite kanske jag också gjorde en stund, men det funkade inte så det slutade jag med rätt så snabbt. Ruckade lite till och så vips(!) åkte det av! Hah!! Skam den som ger sig, triumferade jag segervisst för mig själv.

Så läste jag instruktionen på baksidan, öppnade kartongen med de nya och tänkte bara "knäppa" på dem enligt den beskrivning som passade min bils typ av fäste. Läste instruktionen igen. Och igen. Krok eller bajonett? Eller sidopinne? De nya såg ju inte alls likadana ut som de gamla. De gick ju inte att få fast... Inte på något som helst vis. Så efter en stund var det bara att ge upp och jag beslutade mig för att sätta tillbaka med de gamla igen. Fööööör att aldrig tala om att jag ens försökt sätta dit de nya.
 
Joooo tjena, om jag nu hade lyckats få den dem då, hade problemet varit löst och preskriberat nu. Men eftersom jag fick lov att blanda in experthjälp skulle detta lilla missöde kunna tänkas läcka ut till allmänheten, så jag föregår den eventuella händelsen och erkänner istället. Kusin Mattias kom och konstaterade att det fattades någon liten mojäng, klickade fast den gamla en sekund senare och nu får jag göra ett litet återbesök i bilverkstaden hos Åkesson och vänner imorgon.

Ooooh PEPPER!

Forsränning var aktiviteten för dagen. Förväntningarna var höga, solen strålade, Trysilälven bjöd på 12-14-gradigt vatten och vi var galet taggade.

Utrustningen fick vi på oss efter lite stånk och stön, instruktionerna var glasklara och Pepper blev vår tryggaste tillvaro under 11 helt grymma (läs: fantastiska) kilometrar. Oj oj ojjj så roligt!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
När vi mer eller mindre blöta tagit oss igenom de 7 forsarna väntade lunch på oss i en kåta, som satt bra fint i maggen efter allt paddlande. Sen var det bara hemfärd kvar, men gaaaalet bra dag som gick alldeles för fort!

Idre.

Tillbringar helgen i Idre med en hel hög trevliga arbetskamrater. Här är det brittsommarvärme så vi tog oss ett dopp i poolen och passade på att lapa lite sol så här på sluttampen innan det var dags för middag. Imorn väntar en ny upplevelse; forsränning! Ska bli såå jäkla skoj :-)
 
 
 

Mig.

Beslutet är taget.

Man får var man ger.

Risken finns att jag bara är trött precis nu. Men det är då det blir extra viktigt. Eller bara uppenbart.

Jag lär mig.

Kanske ska göra en helomvändning ändå och rösta blått. Det är väl så världen funkar egentligen. Sätt dig själv i främsta rummet. Du har bara dig själv i slutändan. Andra har redan kommit på och lever efter det för fulla muggar. När ska jag vakna?!

Ibland är det så uppenbart.

Jag är min egen största fiende.

Och jag måste påminna mig själv. Det gör mig ledsen. Men det är så det är. Jag lär mig. Och jag vinner ingenting på att låta bli.
RSS 2.0