Om jag kanske skulle ta och skriva ut lite biljetter och grejer nu då, så jag slipper göra det i sista sekunden som pappa sa för några dagar sedan. Äh, jag gör det i nästa periodpaus...Jag har allafall packat lite. Det blev inte mycket, skönt det med lätta väskor!

Semester på igång alltså. Känns just inte så.

 

Svamparna är rensade och förvällda.

 

Älskade pappsen kom just hem med en present, jippi en ny putter!! Han är väl världens bästa och snällaste! Tack ♥

 

Och brudarna är och gör sitt bästa för att spöa Forsby. 1-1 står det. Grymt bra resultatmässigt, men det kan ju bli bättre... Undrar hur matchen artar sig... Jag vill också vara med. Men bara och spela. Eftersom jag allafall skulle få lov att vara bara publik med helvetesvaden så kan jag lika gärna vara här hemma. Vinst skulle vara kanoners. Pleeeassssee!

Jaaa jag längtar lite nu. Eller jättemycket. Bara för att det är så nära så känns det ännu mer ♥

 

Sen två veckor.

En såå härlig höstdag... Finns det då något bättre sätt att spendera dagen?! 

 

 

 

 

Blir kanon i en mustig gryta eller soppa (ja kanske inte den översta förstås...) när frosten kryper inpå knuten :-)

Och så en helmysig kväll med underbara vänner

Jag känner ett starkt driv att fixa, ordna, rensa, organisera, strukturera, ta tag i, slänga... Det måste vara hösten som kommer med allt det här.

 

Men nu ska jag ju snart ha semester! Det närmar sig med stormsteg. Det ska bli roligt... Kanske lite konstigt. Tillbaka, men ändå inte tillbaka. USA, men inte Hotalantan... Starbucks men inte i Suwanee Park under stjärnorna, poolhäng men inte i solstolarna på LIFETIME, shopping men inte på Discover Mills eller Mall of Georgia, bil men inte Morrisen -som såg till att jag blev bästis med bilmekanikern ;)...

 

... Jag vet vad jag ska göra. Ingenting. Annat än det jag vill. Umgås med människor jag tycker om. Sätta mig på en filt i Central Park och titta på folk. Gud vad det är roligt -att titta på folk där borta, hur många gånger har vi inte gjort det?! Det finns alla sorter! Så många, så många. En gång kollade vi in par -ja, det var ju på Hawaii (typiskt honeymoon-ställe!) Och också där hittade vi ta mig tusan alla kombinationer! Härligt måste jag säga -det betyder ju att det inte finns några normer eller regler alls utan slår det till så slår det till ;) 

... Jag ska också till Pensacola, det blir en ny upplevelse, men jag vet att det kommer bli alldeles fantastiskt! För det blir inte annat än bra när jag och Elin är på äventyr! ...Och när hon sliter i klassrummet ska jag ligga på stranden =D  

Japp så är det.

 

Uppmaningen var att forsätta ha det så här som jag har det nu -jag har ju aldrig haft det bättre.

Kristian Gidlund.

 

 

Nu sitter jag här igen. Klarblå himmel, strålande solsken. Världen visar sig från sin bästa sida när den susar förbi utanför rutan. Idag är vi på väg mot Arboga... Stryk ska de få och jag är pigg och på lekhumör efter ytterligare en mysmorgon i världsklass. <3

Anmälan till HalvVasan 2014 är inskickad och jag är superpepp! Nu ska jag bara lära mig att åka skidor!

Det är förundransvärt hur lite djupandning, fokus och stretching så totalt kan förändra ditt sinne på en dryg timme! Och jag som tyckte jag var fullkomligt harmonisk innan yogan... Blev väl totalt... Ja, jag vet inte. Jag glömmer från gång till gång vilken fantastisk completely-in-touch-with-yourself-känsla som infinner sig i kroppen -min kropp iallafall - efter ett sådant här pass! Jag är glad att jag är en av de som reagerar så, för ett yogapass kan faktiskt ge motsatt effekt lika gärna -det är olika från person till person, men vad man kan säga är att något händer alltid. Någonting triggar igång en reaktion. Vissa blir kanontrötta, andra riktigt arga, ledsna, frustrerade, tokpigga och vissa -typ jag, blir totalt kolugna. 

 

Fast en sommar med fotboll och ingen yoga gjorde också dagens pass en smula smärtsamt... Får se hur det känns imorn!

Tänk att det helt plötsligt är september. Och det känns, det är inte många moln på himlen och solen strålar. Trots det är det lite kyligt och luften är sådär klar som den bara kan vara på hösten. 

 

Vad hände med juni, juli och augusti? Jag har levt -nu mer än någonsin- fullt ut varje dag, jag (eller ska jag kanske till och med säga vi?) har verkligen försökt ta till vara på den här helt fantastiska sommaren, ändå känns det som om den bara försvann! Den har gått så galet fort! Men den har varit så bra så det gör inget. Dessutom är hösten lika fullspäckad med roligheter och till vintern ska jag banne mig klara av en halvvasa -och eftersom längdskidstekniken är obefintlig har jag en skaplig men jätterolig utmaning framför mig som jag är fast besluten att ro i hamn. Det finns så mycket att se fram emot och jag gör det med ett leende, för jag vet att det kommer bli så bra. Jag kan bara backa bandet en bit och fundera på allt som hänt, allt som varit, och konstatera att jag har lärt mig så mycket, både om mig själv och om allt runt omkring. Jag känner mig helt lugn. Det är resan som räknas, för man vet inte vart målet är. Det är därför det är så viktigt att leva här och nu, ta vara på allt fint vi har och göra det bästa av varje dag. Visst? :)

Det är så jäkla enkelt! Varför krångla till det? :D Nej, så vansinnigt dumt! Jag har det så bra <3

 

 

People do their best, never punish one who is trying!