Nära döden!

Ja jag hade verkligen en nära-döden-upplevelse idag. Gud jag trodde aldrig jag skulle återhämta mig!
Jag var på gymmet och körde ett pass med en tränare. 30 ynka minuter. Och jag trodde inte jag skulle ta mig levande ut därifrån. Efter våran lilla dejt tyckte hon att jag skulle köra 20-30 minuter cardio (jag hade redan då svårt med andningen samt att hålla styr på både ben och fötter), hon rekommenderade trappmaskinen och löpbandet. Så försvann hon och lämnade mig åt mitt öde för ett tag. Pustandes och frustandes tog jag mig upp på maskinen och efter en stund lyckades jag även få igång på den, men jag lovar att jag såg ut som ett levande frågetecken -vad är det för fel på on-knapp resp. off-knapp? Varför alla dessa övriga miljoners inställningsknappar?... Fast alltså, jag trampade i några minuter innan jag tog tillfället i akt att helt enkelt åka hem när jag såg att hon satt upptagen vid sin dator. Jag smet undan den där satans cardion... Väl hemma drabbades jag plötsligt av hemskt dåligt samvete över att jag faktiskt fuskat. Men jag var såå jädrans trött! Jag kunde ändå inte förmå mig att gå in och duscha utan kompromissade med mig själv och sprang fram och tillbaka till klubbhuset. Det är åtminstone nästan 2 km, men kanske hade jag tjänat på att stappla på i trappan ändå, för satans vad varmt det var ute. Jaja, somliga straffar Han med detsamma. Efteråt tog jag en lååååång avslappnande stretching ute på gräset (i skuggan) och där somnade jag sen av i väntan på att cleaning-ladiesarna skulle bli klara inne i huset. 

Och på torsdag är det dags igen. Jag kan ärligt säga att jag inte är lika pepp inför då som jag var idag. Nu vet jag ju vad jag har att vänta mig. Innan idag trodde jag jag var lite lite (väl)tränad. Nu vet jag att jag inte är det. Gaash, må det aldrig bli torsdag! 

Som en dålig amerikansk komedi

Att tanka är ju en enkel sak. Men inte nödvändigtvis första gången i ett nytt land. Och man vill inte ha bensinstopp här. M skulle öppna luckan och det gick visst inte, så gissa om vi hade sjå med att hitta tanklocks-knappen! Till slut fick vi ringa hem och be om hjälp och under guidning fortsatte vi jakten. Hopplöst. Till slut började jag fundera om det fanns någon knapp i anslutning till locket eller så och gick runt för att titta. Då visade det sig att det bara var att trycka på luckan och öppna som vanligt. Ingen knapp. Ingen nyckel. Nada. Bara att öppna. Sweet. Kan väl säga till hennes försvar att hon inte har körkort än... Om det nu räcker! Men vi fördrev åtminstone 10 minuter =)

Igår var jag och en tysk kompis som jobbar hos en familj i mitt neighbourhood båda lediga. Därför gjorde vi en utflykt norrut till Lake Lanier. En enorm insjö med vackra stränder och makalöst varmt vatten. Det finns visst ett vattenland också, men vi nöjde oss med att relaxa på en strand hela dagen. Vattnet var såå varmt. Jag har ingen som helst aning om temperatur, men skulle jag ge mig på en vild gissning så kanske 35 grader? När vi sprang ner och kände på vattnet med fötterna kändes det nästan som om vi doppade fötterna i badkaret! Det var verkligen en toppendag. Vi åt lunch på något hak taget direkt från någon dålig amerikansk komedi, men det är så det här. Vi var typ med i en värdelös typisk amerikansk komedi! Vi cruisade med bilen och spelade musik man kan sjunga med i. Frågade på olika mackar vart vi skulle "go to the redlight, turn left. Go to next redlight, turn left again". Och hittade ändå inte. "Go to the redlight, turn right. Go to the next redlights, turn right". Jooo säkert, det var ju för farao därifrån vi kom! Så vi fortsatte och struntade i det jäkla beskrivningarna. Hamnade på en smal väg ute i ingenstans med hus intill som inte liknade hus, utan mer baracker. Undrade vart vi var och vart vi var på väg. Men vi hamnade faktiskt på en strand till slut. Fast jag måste få deklarera att skylten faktiskt är uppfunnen och borde för länge sedan blivit introducerad även i det här landet! Tänk på oss stackars turister som bara vill hitta en lite strand, det ska inte vara såå svårt! Whatever. Bättre ledig dag än gårdagen går knappt att få. Det blir garanterat ditåt fler gånger! 

 

 







Supermyyyyyys dag!



Thunder!

Mitt i solskenet kom plötsligt åska, blixtar, spöregn och hagel. Precis när jag skulle sola. Såklart. Och sen gick solen ner. Typiskt. Kanske får en ny chans imorn efter min test? Det är nämligen imorn jag får veta om jag är en jellyfish eller vad jag (min kroppssammansättning) egentligen klassas som. Gud så skönt det ska bli att äntligen få reda på sitt rätta jag. 

Lifetime!

Idag har jag signat up för gymmet här i närheten -eller "runt hörnet" som folk säger. Men jag kan inte riktigt tycka att det ligger runt hörnet när man är tvungen att ta bilen, så i närheten känns därför mer passande att använda. Nu på kvällskvisten blev det en sväng dit för en bastu -en mintbastu faktiskt. Det är precis vad det låter som (en ångbastu med mint) och renar från näsan och hela vägen ner till tårna tror jag! Efter ett par minuter kändes det som om man nyligen borstat tänderna när man kände efter med tungan i kinderna och efter tandraden. Och drog man in ett djupt andetag genom näsan blev man alldeles frisk! Det kan nog bli ett par gånger till utan tvekan..

Här kommer ett par bilder så ni ser hur det ser ut;



    
Det är stort! Fint va? Få se vad de kan utföra för underverk!

nu: Godnatt!

In my neighbourhood

Har börjat dagen med en motionsrunda för att ja, dels röra på mig, men också för att bli bekant med neighbourhoodet.. Målet var att jag skulle hitta till bakgaten in på området. Det gick inte. Det ska finnas en, men jag hittade den såklart inte trots idoga ansträngningar! Får göra ett nytt försök någon dag. Skorna funkade fint, inga skavsår... Däremot börjar min högra stortånagel som just återgått till någorlunda normal nagelfärg (förutom den övre 1/3-delen) skifta i rött-vinrött-blått igen. Bara att säga hej, välkommen tillbaka älskade blånagel!

Någon dag för framöver ska jag träffa en tysk tjej som också bor i mitt neighbourhood, hoppas det blir bra. Efter flygningen hit så kändes det nästan som om jag plötsligt kunde tyska (jag flög med Lufthansa och hade ett stopover på ett par timmar i Frankfurt)... Men nu ett par dagar och några nya insikter senare så tror jag inte längre att mina tyskakunskaper sträcker sig längre än till... Ingenstans alls. Så jag håller mig till engelskan tror jag och hoppas att den håller. 

I did it!

Åh, alltså, det var nog inte den vackraste körningen jag utfört -om nu en biltur på något vis kan anses vacker. Rätt oplanerad och med hastiga beslut om filbyten och ihärdigt span efter bekanta skyltar med vägnamnen på (Sugarloaf Peakway och Satellite Blvd t.ex är namn som gör mig lycklig) som skulle upplysa mig om att jag faktiskt var på väg åt rätt håll.. Men; jag hittade hem! Och med mig hade jag både träningskläder och springskor! Ingen återvändo nu då alltså... Men faktiskt så efter lite häng vid poolen så har jag och M tagit oss igenom ett styrkepass där vi blandade övningar som vi redan kände till med nya som vi hittat när vi lusläst I FORM. Majsets patenterade 6:an var förstås given! Det finns risk för träningsvärk tills imorn, men det tar jag lätt. Rehab vid poolen kanske? 

Klockan är ganska mycket och jag är fortfarande vaken... Det är fullmåne här och jag misstänker att det spelar en viss roll. Jag funderar om det är fullmåne hemma också? Om mamma sover dåligt? Och om Tobias har svårt att somna han med? Ah, jag lär göra ett försök -Godnatt!

Shoping

Trots noga övervägd packning så inser jag sakta men säkert att det blev en hel del fel ändå. Vissa saker bestämda jag mig också för att inte släpa på, så därför finns det en hel del saker som behöver införskaffas -bl.a joggingskor och träningskläder. Det blir en sån dag idag. Jag tror jag hittar till mallet, frågan är bara om jag hittar hem =) Återstår att se!

See ya!

Framme!

Och det har till och med runnit iväg en dag och ett par nätter. Men jag har inte tid att skriva nu. Frukost hägrar =) Och det kurrar i magen!

Jag har det superbra hur som helst! Hoppas det är bra hemma med =)

Allt fixat. Bara packning återstår...

Känns lite speciellt när man planerar att göra någonting och får liksom vara ute i så god tid som tio månader i förväg!

Visumet har kommit så imorn bitti faaar jag! Idag blir det lite packning alltså. Det blir bra.


Igår var jag och såg The Green Machine plöja över Färnäs. Bästa brudarna! Jag har lovat Mackan att hålla mig i form tills jag kommer tillbaka (Och du, tack för tipset men jag skippar det där med fotot, och håller mig till vågen ;) så kan du ju vara ärlig och säga som det är när jag väl är hemma igen. Med andra ord -är jag fet så säga det bara!) 

Ha det bra i regnet!

Kanske kanske snart nu då!

Samtalet kom igår. Jag vågar inte ropa hej än, för då kan jag sätta en hundring på att det försvinner med posten någonstans mitt emellan. Men nya planen är att jag åker på fredag. Så idag blir det bl.a ett besök på Clas och att heja på The green machine mot Färnäs på kvällskvisten. För jaa, jag fick faktiskt det mesta uträttat igår som jag skulle -galet; jag sköt inte upp det till torsdag! Och en sak till, jag började till och med lägga fram lite kläder som ska med. Jag började med andra ord PACKA litegrann! 3 dagar innan avfärd. Undra om jag är sjuk kanske...

Strul.

Någonting strular. Jag håller tummarna och väntar på ett samtal som säger att allt är löst. Då kanske jag kan åka på fredag. Frustrerande.. Men man borde inte vara förvånad, det brukar ju inte gå som smort när det är jag som håller ska ta mig för med någonting. Det finns en mening med allt, jag vet. Jag har bara lite svårt att se den just nu.. Jag får försöka vända på det för nu har jag å andra sidan ett par dagar till på mig att göra allt på min fixa-på-tisdag-lista... Men nej, det behöver ändå inte trassla jämt.

Lite fest i lördags med de bästaste av vänner. Tack alla <3

Huija...

Det känns som om jag skrivit det här förut, men nu har orden fått en annan innebörd. Dagarna springer ifrån mig! Om inget oväntat händer så åker jag på onsdag, och dagarna dit är plötsligt inte lika många som de varit förut. Jag har hela tiden när saker som måste göras dykt upp, tänkt;"det får jag fixa på torsdag eller fredag". Jag tänker fortfarande lika -"det fixar jag på torsdag eller fredag". Det finns bara en litet problem i resonemanget... Torsdag är idag, och och det är inte många timmar kvar. Fredag är det imorn, och då har jag en massa annat att göra. Resterande dagar fram till onsdag är så gott som fullbokade med saker som absolut måste göras (blanda annat en tur till Stockholm, klippning, packa, kalas och apoteket) och då har jag ändå massor kvar som ska hinnas med. Hur gör man? Hur prioriterar man?

Det är helt galet! En liten smula stress över allt detta har infunnit sig... Men jag ska försöka skaka den av mig och baka något, för imorn är det min sista vardag på jobbet för ett tag framöver och då ska man bjuda ;) 

Oj, igen också!

Haha, vet jag vad ni tänker- "ah, nu har hon tid att sitta där så nu skriver hon ikapp igen". Och ja, det kanske jag gör, men jag har skrivmani och hinner inte annars. punkt.

Vad jag allafall tänkte plita ner några tecken om var min nya dator som är perfekt! Tack Du som gjorde den sådan! Den kommer bli super! Så nu kan jag hålla konakten med alla er här hemma när jagåker på äventyr, bra va?! Kanske jag rent av kommer få tid att skriva här lite oftare så ni kan följa med mig?

Ledig dag.

Fast jag har ändå jobbat hela morgonen ändå tills jag vaknade... Alla fönster klara och torg utdragna =) Men nu är jag vaken så nu är jag ledig. Konstigt. Jag tycker det är superkul att jobba nu, mitt i kaoset. Men kan det vara för att jag jobbar med de bästa, och har de roligaste sysslorna?

Det är inte många dagar kvar till min sista dag. Eller sista och sista. Sista på en lång stund allafall. Ganska konstig känsla.

Idag på ledig dag blir det att kika lite hockey för lillebrors räkning, och golf =)

.såklart.


RSS 2.0