Diggar music, varvar ner efter ett par timmars träning och packar lite sommarkläder i resväskan. Det är nära nu. Det känns bra.  

...till en snäll vän som hjälper mig att laga min sjuka dator! Nu tror jag den mår bättre, och det är jag så glad över! Yeeeyy! =)

...och till en annan vän som överraskar mig med post -du gjorde min dag! =)

Förövrigt har jag träningsvärk lite överallt, och det är väl också en bra sak tror jag. Fast jag undrar över vad jag har gjort som jag annars inte brukar?!

Och det blir mycket oväder här på klotterplanket just nu, men så är det också det som är det som...händer. Lite tråkigt att läsa om kanske, men ni får gärna låta bli i så fall -jag skriver ju här för att själv minnas vad jag är med om... Imorse allafall, eller inatt, var det nämligen dags igen! Jag vaknade av en blixt! Inte av något muller utan av självaste ljuset. Usch och fy! Nästa som kom strax därefter var så stark att det sved i ögonen och mullret som följde fick fönsterrutorna att skallra, då är det lite för nära för att vara trevligt. Vi ska förresten ha regn och rusk hela veckan som det verkar... Hoppas att Florida bjuder på bättre väder. Nedräkningen har börjat ;) 

På lördagen var det alltså dags för mig att få uppleva mitt livs första NBA-game.
Hawks-Nets.

Kom dit lite sent visst, trodde matchen började 7:30, men det gjorde den inte -det var 7. Spelade mig inte så värst stor roll dock, jag var mest lycklig över att jag lyckats ta mig till arenan med tåg helt själv (inkl byte!), eller ja med lite telefonsupport från Elin. Matchen kom och gick, och jag kunde ju konstatera att de hade kunnat blåsa av den redan i andra quartern eftersom Hawks ledde med nästan dubbelt så många poäng. Det var ju redan klart vilka som skulle vinna! Jag tänker för det förlorande lagets skull, så de sluppit pinan -alltså, jag kan ju bara tänka mig vilken plåga det skulle vara att få lov att spela ytterliggare 30-40 minuter när man redan vet att man har förlorat?! Skulle jag aldrig utsätta mig för. Kanske därför jag inte pysslar med basket....
  
                         
                         
                         

Hur som helst, vi fortsatte kvällen på Starbucks. Tills de slängde ut oss för de ville gå hem -vilket jag kan förstå, hade inte heller velat jobba sent en lördagkväll. Men vi hade det ju så mys! Det hade regnat och åskat mer eller mindre hela dagen och kvällen, men just som vi fick lov och ut så tilltog det naturligtvis. Det blev så dant att vi inte såg ut och späddes för en stund på med hagel så stora att jag var rädd att vindrutan skulle gå sönder.. Det gjorde den dock inte. Regnet lättade lite efter en stund samtidigt som åskan drog in ordentligt, så jag och Elin passade på att åka på lite blixtjakt. Det går inte riktigt att förklara, men precis som allt annat här i USA, så är även åskan anmärkningsvärt... vilket ord ska jag använda?!... kanske bara... anmärkningsvärd...
                          
                         
                         
                         
                         ›
                         ›
                         ›

Till slut drog den vidare och jag kunde rulla hemåt i lugn och ro, vilket var tur för just som jag kom innanför dörren drog nästa oväder in. Jag struntade i att dra igen persiennerna och låg och tittade på blixtarna och lyssnade på dundren tills jag somnade...

Jag håller på att svettas sönder. Jag är inte rädd för att svettas, men den här gången var jag på riktigt orolig för att jag skulle svettas så det bara återstod en blöt liten fläck av mitt forna jag. Jag har varit på en 75 minuter lång Hot Yoga session, och så här i efterhand så kunde jag nog tycka att det mer var något slags blandning mellan ett core- och power yoga pass snarare. I 35° värme. Tacka den som uppfann handduken! Jag hade två. Jag var mer eller mindre genomblöt efter vad som kändes som en evighet, men som visade sig vara 30 minuter... Det hade inte ens gått hälften! Tur att det är skönt efteråt...

Imorn väntar dumheter minsann! Jag ska på basketmatch! Jag är inte ett dugg intresserad av basket -ännu mindre (om det är möjligt) av att spela själv, jag har ingen aning om vilka som spelar -men jag antar att det är Hawks, men det ska bli riktigt riktigt roligt! Basket är ju tokstort här i krokarna så det kommer nog bli en upplevelse! 

Nu väntar duschen och sängen. 

Sweet kisses from the A.   

Inte så mycket som händer på den här sidan Atlanten egentligen. En sjuk liten Fia som är hemma från skolan och håller mig sysselsatt. Hon tycker jag behöver träna på att leka. Kanske kan hålla med henne om att det inte är min allra starkaste sida längre... Men hon är rätt bra på det själv som tur är.

Det är strålande solsken men kalla vindar idag. Övervägde en löpvända, men med min simultanförmåga så grusades den planen i samma sekund som jag just slängt alla svettiga tränings-bh:ar i tvättmaskinen och tryck på ON. Kanske kan bli en promenad istället. 

Men först lunch. 

          
             Vår i min värld.

En skön ledig dag. Ett gött träningspass med negatives, och en rejäl löpvända på det var en bra start. Ett grovt bröd med gravad lax och ägg till lunch, det var helt fantastiskt gott. Och så lite shopping som avslutning. Det behövs inte mycket för att göra mig lycklig just nu. En sovmorgon skulle förresten sitta fint.. Och en natts sömn utan mardrömmar, men det kan nog månen göra något åt om han bara behagar minska lite i omfång! 

Godnatt världen.

Någonting som jag verkligen tycker om i det här landet är förmågan att öppna munnen och uttrycka sina åsikter.

Jag syftar på den lilla lilla gärningen som kan göra så himla mycket, nämligen att ge någon -som man känner, eller inte känner- en komplimang därför att man lagt märke hos något hos personen i fråga som man tycker om. Så gör man här. Det gör man inte ofta hemma. Framför allt inte till sådana man inte känner. Jag ska göra mitt bästa för att komma ihåg det här och plocka med mig det hem. Man kan göra hela dagen ett snäpp bättre för någon bara genom att säga ett par rara ord, det är ju så enkelt! Hur ofta tänker man inte "oj, vilka snygga skor!", "riktigt snygga glasögon" eller "nedrans så snygg hon är i håret!". Det är bara att tänka dem högt nästa gång!

Till och med att le snällt mot någon kan göra skillnad, man vet inte vad personen känner hur han eller hon mår, men ett leende kan pigga upp vem som helst en smula en grå dag!  

I lördags hade jag och Elin en supermysig kväll. Vi började med lite tacopaj innan vi begav oss till Suwanee Park, där är ju så fint. Och det var ju så varmt ute. Vi köpte varsin glass och la oss på rygg på filten som vi hade tagit med oss så tittade vi på stjärnorna, himlen och månen! Framför allt lade vi märke till att månen var helt fantastiskt stor och rund och orange nästan! Den var gigantisk, nästan så vi funderade om det möjligtvis kunde vara solen som struntat i att gå ner för dagen?! Vackert. Så pratade vi så klart om allt möjligt, disktuerade och funderade. Det är sånt vi gör, vi två. Och det är så mys. Och vi blir så kloka.

Termometern toppade på 93°F (33°C enligt Mr Converter) idag. Behöver jag säga hur jag har spenderat dagen?
Behövs en insmörjning nu kan ni vara säkra på.

Efter en heldag med jobb blev det en avkopplande middag med Elin på Hudson Grill på kvällskvisten. Det var så varmt att vi kunde sitta ute och mysa, och kvällen till ära bjöd vi på ribs. Jag har faktiskt bara ätit det någon gång sedan jag kom hit, men det är ju så gott! Det värsta med att gå ut och äta i det här landet är att portionerna är så himla stora, och det spelar ju ingen roll så länge man inte lider av måste-faktikst-äta-upp-syndromet. Och det gör dessvärre jag. Kolla också in sizen på vattenglasen! Snäppet jobbigare ändå blev det när vi till råga på allt inte kunde motstå efterrätterna. En otroligt god brownie för min del och en apple cobbler för Elins del... Vi kämpade och kämpade, men fick faktiskt lov att ge oss till slut. Servitrisen skrattade åt oss men erkände att vi hade gjort ett riktigt bra jobb, hon kom och kollade till oss flera gånger (antagligen var hon rädd att vi skulle svimma eller något). 

                       
                        
                        
                     

Efteråt snurrade vi runt bland de finare kvarteren i Buckhead för att drömma oss bortom staket och gater och bara låta oss imponeras av den ena villan...eller slottet, värre än det andra. Galet! Tyvärr inge kort på det, för det var lite för mörkt. 

Elin drog med mig ut på första riktiga golfvändan sedan jag kom hit, hon tyckte nog jag behövde det. Och det gjorde jag verkligen. Vi testade 9 hål på Bobby Jones... Det gick inte särskilt bra för mig ärligt talat, men Elin visade hur det ska gå till. Bara att se, njuta och försöka göra lika! Men det gjorde jag såklart inte... Inte idag. =)
Vi brummade runt i en golfbil och de var ju roligt -fast lite mindre sport kanske. Och vi trasslade in oss med golfbilen i ett avgränsningsrep när vi skulle försöka vända så vi slet av allting till slut, men vad falls?! Sånt som händer -även den bästa ibland se!

Det var strålande solsken och vi hade det så bra, så roligt och nästa gång kan det bara gå bättre -eller sämre! Ska nog införskaffa mig lite utrustning, typ skor, handske och keps kanske så Elin får ha sina grejer ifred. Och bollar och peggar såklart, så jag inte behöver slå bort/av fler av hennes =)

                                      
                                      
                                      
                                      
                                      
                                                               

Man är aldrig för långt borta för att ta med sig traditioner... Och finns det inte att köpa får man  lösa det på egen hand =) Huuur gott??!!

                      

Har kommit underfund med att jag för det mesta är lite lost vad gäller sådant som inte beräknas på samma sätt som hemma; jag vet t.ex inte hur lång jag är, inte hur mycket jag väger, inte hur fort jag kör, inte hur kallt eller varmt det är ute egentligen, inte vad saker verkligen kostar, och inte hur mycket av den ena eller det andra jag egentligen använder när jag bakar, eller hur långt jag springer. För att inte tala om mynten! -Här, ta vad du behöver, jag är svensk! Det händer i och för sig ganska sällan eftersom jag i princip aldrig någonsin har kontanter, och i det närmaste hatar att behöva så mycket som peta på mynt. Dime, pennies, quarters och cents.. Kan hända finns det fler, men har jag inte lärt mig dem än så tänker jag i ren protest inte heller försöka göra det nu.

Make your life easy, go with the flow and keep breathing!

               

Igår hade jag en ledig dag. Och det blev en riktigt skön kvalitetsdag.

Jag brydde mig inte om mycket annat än mig själv. Jag studsade upp och körde ett styrkepass med tunga vikter, sprang en halvlek + övertid (det är övertiden som känns, det är då den psykologiska delen får lov att prioriteras =) ), kom hem och åt frukost, yogade lite för att sträcka ut mina sore back thighs, tog en lång lång promenad med hunden, kröp ner i ett bubbligt bad med en välbehövlig inpackning i håret och somnade där, sedan var det plötsligt middagsdags -och det bjöds på gulasch med vitlöksbröd! Jag slocknade för första gången på länge alldeles på tok för tidigt till en film (som vanligt missar jag slutet när jag väl försöker mig på en film), men det var såå skönt.

Och nu är jag pigg och utvilad, redo för lite Vinyasa Flow Yoga om en stund!   

Hockeyn i torsdags var ett trevligt avbrott från kvällsrutinerna. Jag drog med mig Molls som förvisso inte var så svårövertalad, men "det värsta med att gå på hockey med dig är att man måste titta på den..." . Ottawa drog det längsta strået för kvällen. Men är ni up to date på hockeyfronten så vet ni redan det.

Vi åt lite tacos i första periodpausen, och kanske hade vi något mellan tänderna, kanske såg det besvärligt ut när vi åt, kanske ansåg någon att vi hade dåliga andedräkter eller så tyckte någon helt enkelt bara att vi var i behov av en tandborstning. För plötsligt hade denne någon -som försvann innan vi ens hunnit uppfatta vad som hände -slängt åt oss varsitt paket med wisps -resetandborstar helt enkelt. Öhm, tack då... Molly såg det som ett tecken, rev upp paketet och började borsta. Jag brydde mig inte tillräckligt för att göra mig besväret. Kanske kan de behövas vid ett bättre tillfälle... Så de ligger i väskan.
                           
                           
                           
                           
I andra pausen satt vi kvar och pladdrade när vi plötsligt blev avbrutna av en kille som kom och undrade vart vi kom ifrån, och vad vi hette. Anledningen att han frågade var för att man kunde skicka in SMS som sedan publiserades (nej nu vet jag inte... hur stavas det då? jaja) på jumbotronen under hela periodpausen. Det hade vi inte ens lagt märke till, men när vi kikade efter så snurrade minsann en remsa i nederkant med meddelanden och önskningar av olika slag... Den här killens kompis hade hur som helst skickat in ett sådant SMS till oss, och därför ville de åtminstone veta vad vi hette. När 3:e perioden till slut började kollade vi frågande på varandra och kunde inte förstå vilket av alla som skulle kunnat vara till oss. Kanske inget, kanske något. Vi vet inte.     
                          
                          

Min lediga måndag blev allt som jag inte tänkt mig.
Jag tillbringade den i sängen, mestadels sovande, med halsont som lagomt till igår övergick till en ordentlig förkylning. Peppar peppar så går det redan åt rätt håll, kort men desto intensivare som det verkar. I och för sig spelade det ingen roll att jag var sängliggande på min lediga dag, på kvällskvisten (prick klockan fem faktiskt -precis på minuten när den var beräknade att svepa över oss) drog en tornado in och underhöll oss med konstanta blixtar, spöregn och en blåst som inte hade varit lätt att stå emot om man hade försökt... Som tur var drog den också bort till tisdagen och luften var klarare än på länge.

Imorgon kommer Ottawa på besök så då är det dags för lite hockey igen, det var evigheter sedan och ska bli roligt -vet dock inte vart jag ska lägga mina sympatier vad gäller lagen, men jag håller oftast tummarna för att svenskarna ska göra bra ifrån sig så jag kör nog på det imorgon med.

Jag är fotbollssugen. LillFia har just dragit igång sin säsong och jag kan inte vänta på att jag också ska få hålla på...