ÅÅåh, vet ni?
Imorse vaknade jag (precis som alla andra mornar), men det var inte som det brukar ändå. Varje julafton vaknar jag med en tokmysig känsla -varm, lugn och bara helt ljuvligt- i hela kroppen. Och så luktar det på ett visst sätt, bara den speciella morgonen. Och precis så kändes det när jag slog upp ögonen med ett leende på läpparna i morse! Jag kan inte förstå vad det handlade om! Jag har ju inte missuppfattat tiden på fullständigt så jag tror att det är julafton idag såklart, men ska det bli en speciell dag ändå idag?

Hittills idag har jag och S:et hunnit med att baka en sockerkaksbotten och lagt emellan för att imorgon förvandla den till en fruktansvärt svensk jordgubbstårta, och så har vi också svängt ihop en saffransdag till lussekatter. För imorgon har vi nämligen avslutning med vår ESL-class och vi ska ta med något från våra native countries. Så det blir våra bidrag. Fast om jag fick önska skulle jag gärna äta upp allting själv såklart. Tårta är gott. 

Hoppas ni mår bra! Hejsvejs!


Gud finns förresten inte, jag har fortfarande ont i tanden. Och jag haaar varit snäll! Satans gubbe!