Make over please!
Vem har inte blivit akut trött på sig själv och hela sin uppenbarelse någon gång?
Jag behöver påverka och förändra det jag åtminstone kan påverka och förändra just nu på en endaste gång. Lika bra att sätta igång med det alltså.
Det började egentligen för några veckor sedan... Ni känner säkert igen er, plötsligt när man ser sig i spegeln så går det inte längre; huuuuuur kan den där utväxten ha kommit dit så snabbt? Och det var ju ändå inte särskilt längesen jag plockade ögonbrynen -varför syns då små strån där under redan? Och varför måste de där små stråna bidra så väldeliga med att förtrötta hela mitt ansiktsuttryck? Och vad har jag gjort för att förtjäna ett närmast permanent (uppbarligen efter som det aldrig ger efter) sår i ena mungipan? Vågen leker någon slags mega-irriterande katt-och-råtta-lek med mig, och vi möts aldrig riktigt på samma önskvärda nivå -och när vi väl gör så är det aldrig bestående. Naglarna rök igår -typiskt, varför gjorde dem det? Dessutom när jag kikar efter ordentligt så ser hela ena kinden ut som ett sönderexploderat minfält från en krigszon i helvetet... God help me!
I'd better shape up. Nu typ.
(Lustigt hur det kan vara... Och vissa dagar kan man vakna upp och bara acceptera allt, eller jaa -till och med gilla det man ser...)
Jag behöver påverka och förändra det jag åtminstone kan påverka och förändra just nu på en endaste gång. Lika bra att sätta igång med det alltså.
Det började egentligen för några veckor sedan... Ni känner säkert igen er, plötsligt när man ser sig i spegeln så går det inte längre; huuuuuur kan den där utväxten ha kommit dit så snabbt? Och det var ju ändå inte särskilt längesen jag plockade ögonbrynen -varför syns då små strån där under redan? Och varför måste de där små stråna bidra så väldeliga med att förtrötta hela mitt ansiktsuttryck? Och vad har jag gjort för att förtjäna ett närmast permanent (uppbarligen efter som det aldrig ger efter) sår i ena mungipan? Vågen leker någon slags mega-irriterande katt-och-råtta-lek med mig, och vi möts aldrig riktigt på samma önskvärda nivå -och när vi väl gör så är det aldrig bestående. Naglarna rök igår -typiskt, varför gjorde dem det? Dessutom när jag kikar efter ordentligt så ser hela ena kinden ut som ett sönderexploderat minfält från en krigszon i helvetet... God help me!
I'd better shape up. Nu typ.
(Lustigt hur det kan vara... Och vissa dagar kan man vakna upp och bara acceptera allt, eller jaa -till och med gilla det man ser...)
Kommentarer
Trackback
/>
