... at Opera Nightclub left some prints for today in a number of ways..

...Bland annat sorea fötter då mina ankliknande uppenbarligen är omtyckta och lätttillgängliga mål att sätta ner sina stilettklackar på. Någon fick in en fullträff på min mellantå och blodet som nu har torkat till en dryg skorv är beviset som vittnar om att det verkligen gjorde lika ont som jag gav uttryck för! Någon annan dansade sönder utsidan av min högerfot, så den har inte varit att leka med idag... Och för att ni verkligen ska förstå hur synd det är om mig och mina fötter så har jag skavsår på hälarna (och ett varar till och med!) så jag inte kan gå i annat än flip-flops och tofflor. Skulle aldrig få för mig att ta på mig skor som skulle tänkas kunna komma åt hälsenorna! 

...Viss trötthet har också infunnit sig efter bara närmare tre timmars sömn (jag började jobba klockan 07)... Det är inte mycket för någon som normalt sover som en björn i sitt ide så många timmar om dygnet som hon bara kan. Jag har hållit humöret uppe rätt bra ändå, fast är glad att dagen är slut och att jag fått krypa ner i min säng fast klockan inte ens är åtta.

...Här röker man fortfarande på krogen. Och det satt sig som vanligt överallt. Äckligt. Ögonen sved och halsen kliade -till och med idag... Jag tål verkligen inte cigarettrök. Usch så äckligt. Jag skrubbade mig länge länge i duschen innan jag äntligen kunde lägga mig. Och apropå det -jag måste springa och plocka in min kavaj som jag hängt ut på vädring! Nu, innan jag glömmer det igen.

...Men det kanske värsta av allt var att bilen gick sönder på vägen hem. Såklart. Någon som är förvånad? Alltså, jag var Miss Driver för kvällen, och jag hann som tur var hem till Sandra och lämna av henne innan jag upptäckte en lampa som ilsket lyste i rödaste rött. Kanske hade den lyst länge -kanske inte. Hur som helst var den desperat efter min uppmärksamhet och jag förstod ju att något var fel. Lampan tillhörde temperaturmätaren till motorn. Och bilen kokade! Jag hade faktiskt nämnt under hemresan att jag tyckte det var konstigt att det aldrig blev varmt inne i bilen. Jag frös faktiskt, men jaa, hur ska jag veta vad det skulle kunna bero på? Jag hann iallafall stanna Sandra innan hon hunnit kliva innanför ytterdörren. Klockan var närmare halv fyra och jag hade verkligen inte velat få stopp på bilen själv någonstans mitt emellan oss.. Så jag vågade inte chansa utan konstaterade bara att bilen fick stå kvar där under de resterande natt-timmarna. Sandra fick helt enkelt skjutsa hem mig. Och idag har bilen bärgats därifrån och till en verkstad. Japp, det är sant. Bärgar-killen sa dessutom att jag helt klart tagit rätt beslut när jag bestämde mig för att inte åka vidare.. Tur för mig. Och nu ska the radiator (eller om det var radiator hosen) bytas. Alltså kylaren och något som har med den att göra tror jag. Och jag kommer inte så långt för tillfället. 

...Förövrigt så var stället packat med folk. Sandra var i himlen då det inte spelades annat än hophop och hon kunde varenda låt. Jag var kanske inte i himlen direkt, men vad gör man inte för en kompis som fyller år? (Tur att det bara är en gång om året ;) ) Nejdå, det var helt ok!