...De går väl hand i hand eller?

Jag är på hugget och känner för lite debatt innan jag säger godnatt.
Häromdagen surfade jag nämligen runt och läste någonstans... Jo det var en facebook-status som löd såhär; "Välkommen till Sverige, där GB glassar, landsflaggan, nationalsången, negerbollar och skolmaten är RASISTISK ! gilla och lägg upp på din status om du är trött på allt gnäll om SD i riksdagen." Jag la inte till den som min egen status, utan lade bara märke till den.
Och det gör lite ont i hjärtat att jag inte tänkte längre än jag gjorde när det skulle till och bli val där hemma -för jag hann inte med att varken poströsta eller förtidsrösta, så jag får stå mitt kast. Jag röstade alltså inte alls (fast jag tycker tokmycket precis som vanligt). Och jag har förstått att det varit mycket skriverier om SDs vara eller icke vara, efter att partiet för första gången fick mandat i riksdagen. Och jag tycker onekligen att det hela är rätt intressant, speciellt med tanke på vart jag för tillfället befinner mig -i patriotismens land #1. 

Man kämpar här, men inte bara för sitt eget land och folk utan för människorna på jorden. Man är stolt över sitt ursprung, och man är stolt över att vara amerikan. På husväggarna sitter Stars And Stripes (nix Nathalie, inte strips utan ränder) och vajar i vinden som en hyllning till ett land som man älskar. Och det är helt okej. Man får göra det oavsett vilken nationalitet man ursprungligen har. Och fastän landet råkar vara ett av världens i särklass mest multikulturella och befolkningen är både svart och vit (och allting däremellan), så enas man kring stoltheten över nationen och viljan att leva bra sida vid sida. Och man får behålla sitt moderslands traditioner bäst man vill likväl som man får anamma USAs om man känner för det. Det finns utrymme att både få vara amerikan när man känner för det och svensk, kinesisk, mexikansk eller syrisk när man känner att man behöver det. Här krockar inte mångkulturen med patriotismen. Här lever dessa i symbios med varandra.

Så är det ju inte i Sverige. Varför? Av någon anledning har dessa hamnat på kollisionskurs. Det finns mycket att säga i ämnet, och jag tror alla har en åsikt. Det finns antagligen både mycket goda men också mindre genomtänkta argument vad gäller SDs plats i riksdagen, vad det egentligen innebär samt konsekvenserna av det. Men man kan inte komma och påstå att resultatet är orättvist. Det är svenska folket som röstat dit dem. Vad den faktiska anledningen är till att de röstat så, är i så fall mer intressant att diskutera tycker jag. För jag tror tanken bakom rösten skiljer sig mycket från person till person, vissa har säkerligen sundare åsikter än andra. Jag kan klargöra att jag inte skulle inte ha röstat på SD om jag hade hunnit vara med och säga mitt, dock tycker jag inte det är helt fel att försöka "bevara" Sverige svenskt. Men för mig innebär det innebär definitivt inte att jag är rasist och det innebär inte heller att jag anser att vi inte ska tillåta ett multikulturellt samhälle, tvärtom. Jag anser att vi behöver olika nationaliter i samhället för att skapa förståelse, ödmjukhet och respekt för olikheter och varandra. Jag är nyfiken på alla världens länder och kulturer och välkomnar därför verkligen med öppna armar om det är så att man känner för att bosätta sig i Sverige. Det finns plats för alla etniciteter i dagens samhället och kanske just därför blir det extra viktigt att man faktiskt kan få tillåtelse att vara stolt över sitt land, sitt språk, sin flagga och sina traditioner.     


Och på tal om traditioner så, idag är det ju KANELBULLENS DAG! Därför tillbringades gårdagen på följande vis i svensklägret: