Dagarna bara rullar på. Kanske är det någon slags vardag, men det känns inte alls så trots att jag kommit in i alla rutiner och så. Allt är annorlunda. Var annorlunda, men inte alls på samma sätt nu som för fyra veckor sen. Och nu går allt av bara farten. Och jag tänker att ni vet hur jag har det. När jag ska och laga mat, så tänker jag inte på att ni inte vet hur mitt kök ser ut eller att vi har en gasolspis. Eller när jag parkerar bilen så vet ni inte hur min garageuppfart ser ut eller ens vad jag har för bil. Eller hur mitt hus och mitt rum ser ut, när jag skriver att jag nyss kommit hem eller att jag ska gå och lägga mig. Fast jag tänker att ni gör det. Men hur skulle ni kunna veta, bara för jag vet och blivit lite van i kläderna?

Ni vet till exempel inte att jag hämtar från skolan och hur det går till, fast det är något jag gör nästan varje dag.
Därför tänker jag berätta det:
Skolan slutar tre, eller kanske fem över, jag är inte riktigt säker. Det spelar ingen roll, för man måste vara på plats på sin bestämda parkeringsruta klockan tre, annars blir man inte insläppt på parkeringen. Parkeringen är gigantisk och min ruta har nr 213. Så när jag kommer dit så måste jag backa in på rutan och sedan stänga av bilen när jag sitter och väntar. För den får inte var igång. Trots att parkeringsrutorna här är rätt stora mot i Sverige, så är jag urusel på att backa, vilket betyder att jag måste infinna mig på parkeringen i god tid innan den blir full med bilar. Alltså dels för att jag inte ska behöva backa in i bilen brevid, och dels för att inte så många ska se när det väl händer. Därför är jag alltså där 10-15 minuter innan klockan är tre. Och vet ni hur varmt det blir i en bil som är avstängd när det är 100F ute? Vet ni hur fort det blir varmt? Man får naturligtvis ha rutorna nere, och det har jag åt alla håll. Det kanske hjälper en del, men jag är alltid rejält svettig när klockan väl slår ett par minuter efter tre och hela parkeringen plötsligt översvämmas av barn som vet exakt till vilken ruta de ska gå. Och sedan är det bara att dra igång AC:n på högsta möjliga och invänta vinkningen som betyder att man får lämna parkeringen. Det är dragkedjemodellen som körs för att allt ska gå så smidigt som möjligt, och det funkar rätt bra faktiskt... 

Skulle det vara så att jag av någon anledning skulle bli försenad, så jag anländer efter kl 3 får jag inte åka i på parkeringen förrän den är tom. När den är det kan jag parkera i vilken ruta jag vill, kliva ur bilen, gå in i skolbyggnaden och sedan checka ut mitt barn som måste sitta vänta i en särskilt lokal. Sen kan man åka hem. Men jag ska inte bli sen. 

Lite annorlunda än hemma. Eller vad säger ni? 
Apropå att temperaturen mäts i Farenheit så tog jag och S:et tag i det hela på riktigt och konstaterade snart efter ett litet möte med Mr Converter att 95F motsvarar +35C. Och 100F=37,78C. Idag visade min termometer i bilen 103F när jag rullade mot skolan...