Det kommer över mig med jämna mellanrum vad bra jag har det. Inte för att jag hinner glömma bort det där emellan, men ah, det ger mig ångest... Det är snart maj. Och sedan juni...
"Hon rusar inte längre. Men snubblar och snavar ibland ändå. Reser sig upp snabbt, ser sig omkring -såg någon?-, borstar sig om knäna och traskar vidare.. Ibland tänker hon lite mer, ibland lite mindre. Ibland blir det bra, ibland mindre bra. Men hon menar alltid väl. Precis som för alla andra."
Oftast med ett leende på läpparna -glad och oerhört tacksam för allt som är just nu.
En blogg om allting och ingenting. Om solsken och om regn. Om idag, igår och kanske imorgon.