Ni behöver aldrig vara oroliga för att det här ska bli någon tränings-dagbok/blogg. Det finns inget tråkigare att läsa om än andras träningsprestationer, men just nu måste jag bara få releasea lite smärta för min kropp är so sore! Gosh!
Så, tack nu klarar jag mig ett tag igen =)
/>"Hon rusar inte längre. Men snubblar och snavar ibland ändå. Reser sig upp snabbt, ser sig omkring -såg någon?-, borstar sig om knäna och traskar vidare.. Ibland tänker hon lite mer, ibland lite mindre. Ibland blir det bra, ibland mindre bra. Men hon menar alltid väl. Precis som för alla andra."
Oftast med ett leende på läpparna -glad och oerhört tacksam för allt som är just nu.
En blogg om allting och ingenting. Om solsken och om regn. Om idag, igår och kanske imorgon.
Sköt om dig!
