Här är det mitt i natten. Och jag är vaken. Lovisa ska just till att studsa till jobbet på andra sidan jorden, och jag har inte ens somnat... Lustigt så det kan vara.

Jag funderar lite. Det är så motsägelsefullt allting just nu. Maj brukar inte vara sån, men så är det mycket som inte är som det "brukar" också -redan där börjar det...
- Jag tänker att dagarna är så långa, ändå försvinner de innan jag hunnit hälften av vad jag tänkt göra.
- Halva maj har redan gått, den bara försvann. Ändå känns det som det var åååår sedan de första dagarna i maj ägde rum.
- Det ska bli så roligt att komma hem, och så himlans tråkigt att åka härifrån.
- Jag vill att det ska bli dags att resa til Hawaii, men inte att dagarna ska gå så de blir färre här.
- Jag är mätt, men ändå galet hungrig.
- Och stark som Bamse men rund som en Barbapappa. Huwa! Godis är gott och träning roligt -hemma tar de ut varandra, men uppenbarligen inte här. Tur jag snart är hemma!
- Jag är så trött, men sover ändå inte när det blir kväll. Dumt, så fruktansvärt dumt.
- Jag åker för att köpa shampoo. Tittar på det. Och åker därifrån. Utan. Fast jag vet att jag vill ha det.
- Jag kan känna mig så himla glad ena sekunden, för att i nästa undra varför jag känner mig så deppig.
- Jag konstaterar att jag älskar solen, men går in och stänger dörren.

Jag kan inte fokusera tankarna riktigt, kan inte fatta beslut och vet inte vad som händer trots att jag verkligen verkligen försöker att vara medveten om mig och mitt nu.

Äsch, det var ju just det -jag skulle ju ta semester från allt det där! Bestäm mig och följ det då... Gosh, det kan inte vara så jädrans svårt...