Spring forward
Tur vi har fått ställa fram klockan, nu ser det ut som om jag vaknar 06:20. Det känns lite mer normalt än 05:20 för en morgon när man inte egentligen behöver gå upp alls..
Kommentarer
Trackback
"Hon rusar inte längre. Men snubblar och snavar ibland ändå. Reser sig upp snabbt, ser sig omkring -såg någon?-, borstar sig om knäna och traskar vidare.. Ibland tänker hon lite mer, ibland lite mindre. Ibland blir det bra, ibland mindre bra. Men hon menar alltid väl. Precis som för alla andra."
Oftast med ett leende på läpparna -glad och oerhört tacksam för allt som är just nu.
En blogg om allting och ingenting. Om solsken och om regn. Om idag, igår och kanske imorgon.
Sköt om dig!