Skönt att min mage fungerar idag. Tänk om den kunde göra det lite oftare!

Vi är inte bästisar jämt, min mage och jag. Jag önskar jag visste vad jag skulle göra för att den skulle fungera lite bättre... Eller kanske den är bra egentligen -jag vet hur det är när den är helt ur funktion! Det finns antagligen lika många normala tillstånd som det finns magar i världen, min blev kanske just så här. Och jag är glad att det är så mycket bättre! Allt är så mycket bättre. Allt :)



Undrar varför det är så tabu att prata om icke fungerande magar... Är det fult? Passar inte i bilden av våra perfekta "jag"? Är det för att den ofta skvallrar om hur vi egentligen mår? Kanske skulle vi generellt (över lag, inte bara när det gäller kroppsfunktioner) behöva rucka lite på fasaderna ibland, släppa idealen, slänga stoltheten i närmaste soptunna och inse att vi bara är människor -även de där ofelbara liven vid de andra borden; alla har vi damm i hörnen ibland, misstagit oss på storlek när vi ska prova kläder, glömt gylfen, ifrågasatt våra egna förbaskade ansikten framför badrumsspegeln, halkat eller till och med ramlat när någon såg, inte kunnat hålla tillbaka gråten för ingenting, köpt färdiga köttbullar, sagt saker vi ångrar, gjort saker vi ångrar, vi är alla bara människor. Och vi alla går på toa.

Vi har alla vårt. Men vi är alla lika fantastiska för det. Kom ihåg det! Ha en bra dag underbara du!