Försvinn
Jag känner den innan jag ens vaknat. Och för ett ögonblick hinner jag tro att allt är tillbaka. Det är det förstås inte. Jag tänker mig att jag skulle kunna hantera den där känslan som var inneboende i mig under så lång tid. Det kan jag inte, den tar mig med storm och får mig att vilja kräkas den ur min kropp för att bli av med den så fort som möjligt. För det finns ingen anledning. Det finns inte längre.
Kommentarer
Trackback
/>
